Svenska företag ligger i topp på AI-användning – men får inget för pengarna

Svenska företag är bäst i EU på att använda AI – men sämst på att tjäna pengar på det. Enligt ny statistik använde 35 procent av svenska företag AI under 2025, jämfört med ett EU-snitt på 20 procent. Ändå ser bara 7 procent någon effekt på intäkterna och endast 2 procent någon effekt på lönsamheten, skriver Dagens PS.

Ett gap som inte går ihop

Siffrorna målar upp en paradox som många i svenskt näringsliv känner igen: företagen har varit snabba att skaffa AI-licenser, testa chattbottar och sätta upp pilotprojekt. Men när det kommer till att omsätta det i faktiska affärsresultat – mer intäkter, bättre marginaler – syns nästan ingenting i siffrorna.

Att bara 2 procent rapporterar effekt på lönsamheten är anmärkningsvärt lågt med tanke på hur mycket tid, pengar och uppmärksamhet AI fått i svenska styrelserum de senaste åren. Frågan är inte längre om företagen använder AI – det gör de – utan varför användningen inte syns i resultaträkningen.

Varför blir det ingen affärsnytta?

Ett vanligt mönster i den här typen av mätningar är att AI-satsningar ofta stannar vid enskilda verktyg och isolerade experiment, snarare än att integreras i hela arbetsflöden. Att en handfull anställda använder en chattbot för att skriva mejl eller sammanfatta dokument ger sällan mätbara effekter på totalen – även om det känns effektivt i vardagen.

Verklig affärsnytta kräver oftast att AI byggs in i processer där den faktiskt påverkar kundflöden, produktion eller beslutsfattande, snarare än att fungera som ett digitalt sidoprojekt. Företag som lyckats bättre har ofta gått längre än enskilda verktyg och byggt AI-agenter som automatiserar hela arbetsflöden – något vi tidigare beskrivit i AI-agenter i praktiken: så automatiserar svenska företag sina arbetsflöden.

Vad betyder det här för svenska bolag?

För svenska styrelser och ledningsgrupper är budskapet tydligt: hög användning är ingen garanti för avkastning. Det räcker inte att kunna visa upp en imponerande adoptionsgrad i en rapport om den inte går att koppla till konkreta siffror i budgeten.

Samtidigt pågår en bredare omställning av den svenska arbetsmarknaden där AI redan påverkar hur jobb utformas och vilka kompetenser som efterfrågas, vilket vi går igenom i Så förändrar AI den svenska arbetsmarknaden 2026. Att investeringarna inte syns i lönsamheten ännu behöver inte betyda att de är bortkastade – men det sätter press på företagen att bli mer strategiska i hur de väljer och implementerar verktyg.

Det gäller även valet mellan olika typer av AI-lösningar. Fler bolag brottas nu med frågan om de ska satsa på öppna eller proprietära modeller, ett vägval som får allt större betydelse för både kostnad och kontroll – något vi resonerar kring i Open source mot proprietära AI-modeller: vad ska företag välja 2026?.

Nästa steg för svenska företag

Statistiken visar att det inte räcker att vara tidig ute – det som avgör är hur AI faktiskt vävs in i verksamheten. Svenska företag ligger i framkant på användning, men behöver nu ta nästa steg och koppla investeringarna till mätbara mål, annars riskerar AI-satsningarna att förbli en kostnad utan motsvarande intäkt.