Sex av tio svenskar använder nu AI – ny rapport visar kraftig ökning

Sex av tio svenskar använder i dag AI, och i arbetslivet har andelen som använder tekniken fördubblats på ett år. Det visar Internetstiftelsens senaste årsrapport om svenskarnas internetvanor, som ritar upp en bild av ett samhälle där AI gått från nyhet till vardagsrutin på kort tid.

Från nyfikenhet till vana

För ett par år sedan var ChatGPT och liknande verktyg något man testade av nyfikenhet. Nu är bilden en annan. Enligt rapporten har användningen spridit sig brett över åldersgrupper, och det är framför allt i arbetslivet som ökningen är dramatisk — en fördubbling på bara tolv månader.

Det säger något om hur snabbt AI har gått från att vara ett sidoprojekt på IT-avdelningen till att bli ett verktyg som anställda använder i det dagliga arbetet, oavsett om det är godkänt av chefen eller inte. Den utvecklingen känns igen i vår egen genomgång av hur AI förändrar den svenska arbetsmarknaden 2026, där mönstret är detsamma: tekniken normaliseras snabbare än organisationerna hinner bygga rutiner runt den.

Språket förändras med verktygen

En konsekvens som börjar synas är hur vi skriver. När fler lutar sig mot AI-genererade texter i jobbet smyger sig ett visst tonfall in i mejl, rapporter och protokoll — ett slags stelt, formellt språk som påminner om gammal myndighetssvenska. I en krönika diskuteras just detta: är det fråga om en ny kanslisvenska eller bara knasig svenska som sprider sig i takt med att fler låter AI formulera sina texter åt dem.

Poängen är inte att AI skriver fel grammatiskt, utan att den ofta skriver på ett sätt som är tekniskt korrekt men som saknar den där mänskliga känslan för ton och sammanhang. När så många plötsligt använder samma verktyg riskerar vi att få ett mer enhetligt, mer "AI-likt" skriftspråk över hela linjen — i jobbmejl, kundkommunikation och till och med i skolarbeten.

Vad betyder det för beroendet av stora tjänster?

Den snabba spridningen väcker också en annan fråga: hur beroende blir vi av tjänster vi själva inte styr över? När sex av tio svenskar regelbundet använder AI-chattbottar som ChatGPT, Claude eller Gemini, hamnar en stor del av vårt dagliga arbete och vår kommunikation hos ett fåtal amerikanska techbolag. Prissättning, tillgänglighet och vilka modeller som finns kvar imorgon avgörs då av beslut som fattas långt från Sverige — något vi sett exempel på när OpenAI med kort varsel pensionerar modeller som miljontals användare hunnit vänja sig vid.

Det gör det också relevant att faktiskt jämföra verktygen mot varandra, inte minst för svenska användare. Vår egen genomgång av vilken AI som är bäst på svenska visar att det finns tydliga skillnader i hur naturligt och korrekt modellerna hanterar vårt språk — något som blir extra viktigt när användningen är så utbredd som rapporten visar.

Oron finns kvar trots den breda användningen

Att fler använder AI betyder inte att alla känner sig bekväma med det. Många brottas samtidigt med oro över vad tekniken innebär för jobb, integritet och vardagen — en känsla vi tidigare skrivit om i artikeln om AI-ångest och varför så många känner oro. Den snabba ökningen i Internetstiftelsens rapport kan alltså mycket väl gå hand i hand med en växande skepsis, snarare än att de utesluter varandra.

Vad du kan göra själv

Om du ännu inte testat AI i jobbet är du i minoritet enligt rapporten — men det betyder inte att du måste kasta dig in utan plan. Börja smalt: testa ett gratisverktyg för en konkret uppgift, som att sammanfatta mejl eller strukturera anteckningar. Vår lista över 20 gratis AI-verktyg som faktiskt är gratis 2026 är en bra startpunkt om du vill komma igång utan att binda upp dig på ett abonnemang direkt.

Den stora takeawayn från rapporten är att AI inte längre är ett undantag i svenskarnas vardag — det är normen. Frågan nu handlar mindre om huruvida vi använder AI, och mer om hur medvetet vi gör det: vilket språk vi låter det forma, och hur beroende vi blir av verktyg vi i slutändan inte har kontroll över.