Är det olagligt att använda AI-röster av kända personer?

Du hör en känd skådespelares röst i en reklamfilm. Problemet är att personen aldrig spelat in den — rösten är AI-genererad. Frågan som dyker upp om och om igen: får man faktiskt göra det, eller är det olagligt?

Svaret är inte ett enkelt ja eller nej. Flera lagar spelar in samtidigt — svensk reklamlag, EU:s AI-förordning och GDPR. Vi går igenom vad som faktiskt gäller just nu, i oktober 2026.

Svensk lag: namn och bild i reklam

Den mest konkreta svenska regeln hittar vi i lagen om namn och bild i reklam (1978:800). Den säger rakt ut att man inte får använda en annan persons namn eller bild i reklam utan samtycke. Lagen är nästan 50 år gammal och skrevs förstås inte med AI-röster i åtanke, men svenska jurister är överens om att principen gäller även röster — särskilt när rösten är så igenkännbar att den fungerar som en persons identitet i marknadsföring.

Används en AI-klonad röst av en känd svensk artist eller skådespelare i en annons utan tillstånd, är det alltså sannolikt olagligt redan enligt denna lag — oavsett om tekniken bakom är ny.

EU:s AI-förordning skärpte kraven i augusti

Sedan den 2 augusti 2026 gäller transparenskraven i EU:s AI-förordning fullt ut. Artikel 50 i AI-förordningen (EU 2024/1689) kräver att AI-genererat eller manipulerat ljud, bild och video som liknar verkliga personer märks ut tydligt som konstgjort — det som brukar kallas deepfake-innehåll. Vi skrev mer om vad de nya reglerna innebär i praktiken i artikeln om EU:s skärpta transparenskrav för generativ AI.

Det betyder att även om en AI-röst i sig inte alltid är förbjuden, måste den som sprider innehållet tala om att rösten inte är äkta. Döljer man det — till exempel genom att låtsas att en politiker eller artist verkligen sagt något — bryter man mot förordningen, oavsett vad reklamlagen säger.

Rösten som personuppgift — GDPR kommer också in

En röst kan räknas som en biometrisk personuppgift om den används för att identifiera en specifik individ, vilket gör att GDPR blir relevant. Att samla in, klona och sprida en persons röst utan rättslig grund kan då bryta mot dataskyddsförordningen, oavsett om resultatet används i reklam eller inte. I Sverige är det Integritetsskyddsmyndigheten som utövar tillsyn över sådana fall.

Det här är en av anledningarna till att AI-röstbedrägerier har blivit ett eget problemområde. Vi går igenom hur de vanligaste bedrägerierna med klonade röster fungerar i AI-bedrägerier 2026: röster, bilder och chattar du inte ska lita på — värt att läsa om du vill veta hur du skyddar dig själv, inte bara hur lagen ser ut.

Vad gäller för upphovsrätt?

Upphovsrättslagen skyddar verk — låtar, texter, inspelningar — men inte en röst i sig. Däremot kan en AI-genererad "cover" där en klonad röst sjunger en upphovsrättsskyddad låt bryta mot upphovsrätten på låten, samtidigt som själva röstanvändningen bedöms enligt reklamlagen eller GDPR. Flera stora skivbolag har redan dragit AI-bolag till domstol internationellt kring just den gränsen mellan imitation och intrång. Vi har skrivit mer om hur rättsläget ser ut för AI-genererat innehåll i Sverige i AI och upphovsrätt: rättsläget för AI-genererat innehåll i Sverige.

Så ser helhetsbilden ut

Sammanfattningsvis landar det så här: använder du en kommersiell AI-klonad röst av en namngiven person utan samtycke riskerar du att bryta mot minst tre regelverk samtidigt — lagen om namn och bild i reklam, AI-förordningens transparenskrav och i vissa fall GDPR. Det räcker inte att tekniken är ny för att det ska vara tillåtet.

Vill du skapa AI-genererat röstinnehåll lagligt är rådet enkelt: använd syntetiska röster som inte är kopior av verkliga, namngivna personer, eller se till att ha skriftligt samtycke från personen vars röst du vill klona. Och oavsett vad — märk ut materialet som AI-genererat. Det är inte bara god sed, det är numera ett lagkrav.