AI-bedragare klonar Zlatan och andra kändisar för att tömma svenskars konton

Internetstiftelsen varnar för en snabbt växande våg av AI-bedrägerier där kända svenska profiler som Zlatan Ibrahimović, Leif GW Persson och finansminister Elisabeth Svantesson klonas med AI för att lura svenskar på pengar. Bedragarna skapar falska video- och röstklipp där kändisarna tycks rekommendera investeringar som i verkligheten är ren bluff, enligt nu.se.

Så går bedrägeriet till

Metoden är enkel men effektiv: AI-genererade klipp sprids på sociala medier och i annonser, ofta med en känd svensk profil som tycks tala rakt in i kameran om en "garanterad" investeringsmöjlighet. Rösten låter äkta, ansiktet rör sig naturligt och sammanhanget känns trovärdigt — just det som gör bluffarna så svåra att genomskåda.

När offret väl klickar sig vidare leds de till falska plattformar som ser ut som seriösa investeringssajter. Där uppmanas de att sätta in pengar, ofta med löfte om snabb och riskfri avkastning. I praktiken försvinner pengarna rakt in i fickorna på organiserade bedrägerinätverk som enligt Internetstiftelsen ofta opererar utomlands.

Varför just kända svenskar?

Zlatan, Leif GW Persson och Elisabeth Svantesson är alla personer som förknippas med trovärdighet, auktoritet eller finansiell kompetens i svenskarnas ögon. Det gör dem till perfekta måltavlor för bedragare som vill bygga förtroende på falska grunder. Ju mer välkänt och respekterat ett ansikte är, desto mindre ifrågasätter många det de ser och hör.

Tekniken bakom är densamma som används för betydligt mer oskyldiga syften, som att klona sin egen röst för poddar eller videor. Skillnaden är att bedragarna utnyttjar tekniken utan samtycke och i rent kriminellt syfte. Den som vill förstå var gränsen går juridiskt kan läsa mer i vår genomgång av om det är olagligt att använda AI-röster av kända personer.

Organiserad brottslighet bakom kulisserna

Enligt Internetstiftelsen är detta inte enskilda bedragare som chansar, utan välorganiserade bedrägerifabriker som arbetar systematiskt med AI-genererat innehåll för att nå så många offer som möjligt. Samma typ av upplägg har tidigare kopplats till internationella härvor, där skalbolag och falska plattformar snabbt läggs ner och nya tar vid så fort myndigheter eller plattformar upptäcker dem.

Det gör det svårt att komma åt roten till problemet. Så fort en video eller annons tas bort dyker nya upp, ofta med samma kändis men i ny förpackning. Just skalbarheten i AI-genererat material är det som gör dessa bedrägerier svårare att stoppa än traditionella bluffmejl eller telefonsamtal.

Vad svenska myndigheter gör

Bedrägerierna kommer i en tid då svenska banker redan är under lupp för hur väl de skyddar kunder mot AI-relaterade hot. Finansinspektionen granskar just nu svenska bankers skydd mot AI-hot, vilket visar att problemet nått myndighetsnivå och inte längre ses som ett marginellt fenomen.

Så skyddar du dig

Internetstiftelsens råd är i grunden desamma som vid andra investeringsbedrägerier, men med ett AI-tillägg: var extra skeptisk om en känd person i en video plötsligt rekommenderar en specifik investeringssajt, särskilt om löftena om avkastning låter för bra för att vara sanna. Sök alltid upp erbjudandet på egen hand istället för att klicka på länkar i annonsen, och kontrollera om det finns varningar från Finansinspektionen eller konsumentmyndigheter.

Det är också värt att träna sig på att se tecken på att en video eller bild är AI-genererad. Vår guide om hur du känner igen en AI-bild går igenom sju konkreta saker att hålla utkik efter, från onaturliga ögonrörelser till ljud som inte riktigt stämmer med läpprörelserna.

Nästa steg för dig

Blir du osäker på om ett klipp med en känd profil är äkta — lita på magkänslan och kontrollera källan innan du investerar en enda krona. Dela gärna informationen med familj och vänner som kanske inte är lika digitalt varna, särskilt äldre släktingar som ofta är måltavlor för den här typen av bedrägerier.